"Fria" finnes ikke på TREX i Norsk-Svensk retning
Prøv Å Søke I Svensk-Norsk (Fria)

Setningseksempler av lav kvalitet

Alkarp har skrevet kronikker i blant annet Upsala Nya Tidning og avisen Uppsala Fria Tidning som ble nedlagt i april 2013.
Alkarp har varit krönikör i bland annat Upsala Nya Tidning och Uppsala Fria Tidning.
var med på å starte Fria Seminariet i Litterär kritik(FSL) sammen med blant andre poeten Magnus William-Olsson.
vid Göteborgs universitet och var med och startade Fria seminariet i litterär(FSL) tillsammans med bland andra poeten Magnus William-Olsson.
skrev teksten til Sveriges nasjonalsang Du gamla, du fria.
diktaren som skrev texten till den svenska nationalsången,"Du gamla, du fria.
Tesch ble medlem av Akademien för de fria konsterna 1960.
Tesch blev ledamot av Akademien för de fria konsterna 1960.
Musikken spilte en sentral rolle i Fria Proteaterns oppsettninger, og gruppen utga flere musikkalbum.
Musiken hade en viktig roll i Fria Proteaterns pjäser och man utgav även flera grammofoninspelningar.
Etter studiene har hun vært engasjert ved Fria Proteatern, Nationalteatern i Göteborg, Intiman og Chinateatern.
Efter studierna har hon varit engagerad vid Fria Proteatern, Nationalteatern i Göteborg, Intiman och Chinateatern.
Fria Proteatern hadde sine røtter i musikgruppen The Mascots som ble startet på 1960-tallet av noen musikkstudenter.
Fria Proteatern hade sina rötter i musikgruppen The Mascots, som startades på 1960-talet av ett antal musikstuderande.
Fria Proteatern(tidligere NJA-gruppen) var en svensk, fri teatergruppe, aktiv med utgangspunkt i Stockholm i årene 1971-1990.
Fria Proteatern(tidigare NJA-gruppen) var en fri teatergrupp, som var verksam i Stockholm 1971-1990, då flera medlemmar delade ett bostadskollektiv på Klippvägen 8 i Lidingö.
Han ble innvalgt i Kungliga Akademien för de fria konsterna i 1940 og var fra 1950 til 1960 professor i maleri ved Kungliga Konsthögskolan.
Zuhr invaldes 1940 som medlem i Konstakademien och var 1950-1960 professor i måleri vid Kungliga Konsthögskolan.
I desember 1936 ble villaen kjøpt av kunstner og professor ved Kungliga Akademien för de fria konsterna, Isaac Grünewald som døpte den om til Saltsjöklack.
I december 1936 köptes villan av Isaac Grünewald och han döpte om den till Saltsjöklack.
Samme året hadde hun en usedvanlig godt besøkt utstilling på Moderna museet i Stockholm, og blir valgt inn som medlem av Kungliga Akademien för de fria konsterna.
Samma år hade hon en mycket välbesökt utställning på Moderna museet i Stockholm, och blev invald som medlem i Kungliga Akademien för de fria konsterna.
Han var leder for Fria Moderata Studentförbundet fra 1966 til 1968, nestleder for Moderata samlingspartiet i Stockholm fra 1968 til 1973, medlem av partiledelsen fra 1978 og dets leder i 1981.
Han var ordförande för Konservativa studentförbundet 1966-68, vice ordförande för Moderata samlingspartiet i Stockholm 1968-73, ledamot av partistyrelsen från 1978 och partiledare 1981-86.
Johan Gustaf Sandberg(født 13. mai 1782 i Stockholm, død 27. juni 1854 samme sted) var en svensk maler, professor i tegning ved Kungliga Akademien för de fria konsterna fra 1828, direktør for institusjonen årene 1845-53.
Johan Gustaf Sandberg, född 13 maj 1782 i Stockholm, död 27 juni 1854 i Stockholm, var en svensk historiemålare, porträttmålare, tecknare och professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845-1853.
Fredrik Wachtmeister ble æresmedlem(hedersledamot) av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1902, tilsvarende for Kungliga Lantbruksakademien i 1905, for Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund i 1908, for Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1910, ble innvalgt i 1912 som representant(ledamot) nummer 761 av Kungliga Vetenskapsakademien, og samme år ble han æresmedlem(hedersledamot) av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
Fredrik Wachtmeister blev hedersledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1902, av Kungliga Lantbruksakademien 1905, av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1908 och av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1910 samt invaldes 1912 som ledamot nummer 761 av Kungliga Vetenskapsakademien och samma år blev han hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.